Kategoriarkiv: Utespelare

SERIE: ”Latmasken”

Latmasken”
Ännu ett agerande som många spelare inte tror att coachen uppfattar trots att de flesta coacher predikar ofta och mycket om att göra det hårda jobbet.

Backchecking på raka ben eller att du väljer att byta istället för att backchecka visar tydligt att du inte bryr dig om det defensiva arbetet som är så viktigt för att kunna återvinna puck och anfalla igen. 

Slöa ben i forecheck/presspel eller att låta lagkamraterna göra det jobbet är att annat effektivt sätt att visa din coach att du inte är intresserad av att bli betrodd med mer istid.

Om du väljer att inte ens försöka vara i skottlinjen eller backar undan när skott kommer har du visat att du inte tänker ta ett blåmärke för laget.

När du inte går in först efter puck vid sarg talar du om att du antingen är rädd eller för bekväm för att ta den fighten för ditt lag mot din motståndare.

Att bli utvisad för en hakning i backchecking till exempel visar antingen att du är för slö för att åka ikapp din motståndare eller att du inte skött din skridskofys ordentligt.

Sluta spela det ”lata” spelet och ge alltid allt du har! Kroppen är lat – Du måste vara smartare än din kropp! 

”Hårt arbete slår talang när inte talang arbetar hårt!”

Annonser

Vad tycker Fredrik om SHI? 

På SHI är vi alltid många instruktörer på få elever. En av de senaste instruktörerna som var med under Sommarcamperna 2015 är Fredrik Abrahmsén. 
• Namn: Fredrik Abrahmsén

• Ålder: 24 år

• Tränar just nu: Huvudtränare i Viggbyholms IK Team 03, samt ansvarig för Hockeyskolan i Viggan

• Vad tycker du om SHI? 

Jag tycker att SHI är ett riktigt bra komplement till den vardagliga träningen som spelarna får i klubblaget. SHI har individen i fokus och jobbar mycket med tekniska detaljer. Camperna har bra innehåll och har alltid bra och välutbildade ledare.

• Vad är det bästa med SHI? 

Det bästa med SHI är att spelaren alltid får tid med tränaren både på isen och utanför vilket (enligt mig) ger större möjlighet till feedback och utveckling. Jag får känslan av att de spelarna som söker sig till SHI är väldigt drivna själva vilket jag som tränare tycker är extra roligt! Ur min synvinkel som instruktör/tränare är det bästa med SHI att få möjligheten att vara med och utbilda/utveckla spelare som brinner för hockey.

• Om du ska beskriva SHI för någon som inte vet vad vi är, vad säger du då? 
SHI sätter individen i fokus och är duktiga på att finslipa tekniska detaljer. Allting går inte så fort, utan det är utbildningen som är i fokus. Vill du ta nästa steg i din utbildning som hockeyspelare kan SHI vara ett bra verktyg på vägen. 

• Mål med tränarskapet

Jag har som målsättning att hela tiden utvecklas och bli bättre på det jag gör. Samtidigt som jag även har som målsättning att skapa ett livslångt ishockeyintresse hos mina spelare. 

Jag står på is varje dag och jag tycker det är det roligaste som finns. Att utveckla/utbilda alla mina spelare så mycket som möjligt är självklart också något jag strävar efter.

• Vad är roligast med ishockey? 

Att få vara en del av varje barns utveckling och se glädjen i ögonen när han/hon lär sig något nytt är otroligt roligt. Jag tycker också att det är fantastiskt roligt är att åstadkomma något tillsammans som ett lag. 

Läs mer om våra instruktörer på http://www.hockeyinstitute.se/instruktorer

  

Lasse Billing – Att passa med ett syfte! 

När en spelare väl har utvecklat den individuella tekniska förmågan att passa och ta mot är det dags att lista ut när och kanske ännu viktigare varför; med andra ord den taktiska förmågan. 

Hockey är inte som många andra sporter t.ex. fotboll, basket, handboll med flera, där spelet ofta startar från stillastående och där bollens förflyttning är långsammare än spelarens och det är lättare att använda sig av redan förutbestämda spelsätt.

 

I hockey är alla situationer en spelare konfronteras med unika då det är med- och motspelare på olika positioner på banan som rör sig i olika hastigheter där det också är större skillnad i vad gäller minsta hastighet och högsta hastighet. Här krävs en större noggrannhet och ett större tekniskt kunnande för att lyckas på grund av de yttre faktorerna som väsentligt försvårar passningsspelet i hockey jämfört med andra sporter men det var ju inte det tekniska vi skulle fokusera på nu.

 

Under puckbehandling måste en hockeyspelare bedömma och värdera situationen för att kunna avgöra vilket som är det bästa ”spelet” oavsett om det gäller att passa till en lagkamrat dvs leverera eller om det är att behålla pucken själv och transportera.

 

Jag menar inte att det inte bör finnas ett förutbestämt grundspel eller spelsystem med spelar i givna positioner när deras lagkamrat har pucken. Men tänk på vad som kan hända om en spelare känner att han MÅSTE passa bara för att lagkamraterna befinner sig just på en av dessa förutbestämda positioner.

 

Om detta sker kommer spelaren aldrig att lära sig att själv värdera och analysera fram bästa möjliga spel. Just detta är något som varje spelare måste lära sig för att kunna utvecklas i samma takt som spelet.

 

Alla passningar måste ha ett syfte.
Har de inte det ska de inte slås.

Laget och de enskilda spelarna arbetar hårt för att få puckkontroll. När man väl uppnåt puckontroll bör alla ansträngningar läggas åt att behålla den. Därmed bör också alla passningar slås med detta i baktanke; att behålla puckkontrollen i det egna laget.

 

Följande är några goda råd för att nå bättre puckkontroll i samband med passningar.

 

Spela enkelt.

Lysande Spelare får spelet att se enkelt ut. Det är för att de satsar på att spela enkelt. Att satsa på ”målpassen” för ofta resulterar många gånger i spelvändningar och mål bakåt istället när det riktiga målet egentligen kunde ha uppnåts med ”ett par enkla pass” istället. Att försöka spela igenom en eller flera motståndare eller en trettiometers passning är inte rätt spelat när Du kunde ha spelat en femmeters passning till en lagkamrat som hade mer tid och bättre läge.

 

Slå kvalitetspassningar

Det är en självklarhet att varje passning som Du slår försöker Du slå till Din lagkamrats blad. För varje försvårande och därmed fördröjande moment Din medspelare får på grund av svårigheten av att ta emot Din inte perfekt slagna passning hjälper Du motståndaren att hinna markera ut Din egen medspelare.

 

Lika viktigt som att sikta rätt med passningen är det att hålla rätt hastighet på densamma. Olika situationer kräver olika typ av pass men i de flesta fall skall passningen slås hårt och längs isen. Studsande och eller lösa pass ger motståndaren tid att anpassa sig i spelet. Motsatsen ger Ditt lag övetaget då motståndaren hamnar ur position och inte ges tiden att ”hänga med” i spelet.

 

Många spelare kan lista ut ”rätt” pass men eftersom de tar för lång tid på sig att slå den, slår den för löst eller med för dålig kvalitet spelar det ingen roll att de valde ”rätt” pass.

 

Att snabbt kunna bedömma vilka lagkamrater som är fria och vart Du ska passa är viktiga kunskaper man måste inneha för att kunna behålla puckkontroll men ännu viktigare är att veta NÄR Du ska passa och i de flesta fall är det så snart som möjligt (läs; direkt). Genom att vänta den där tiondels sekunden är det inte ”rätt” pass längre, speciellt om det är en lång passning.

 

Då och då kan Du se tre till fyra motståndare som är ur position och slå en bra lång passning men VÄLDIGT sällan! Korta passningar, tre till sex meter, är i princip alltid de bästa passningarna av många anledningar. Först och främst har de större chans att lyckas. Det är ju mycket lättare att slå en pass till en lagkamrat fem meter bort än en som är 25 meter bort. För det andra är det troligt att Din lagkamrat behöver mer tid på sig att ”få ordning” på passen när han får den. När en lång pass är på väg till en lagkamrat så är även motståndarna det och de får mer tid på sig att anpassa sitt spel efter den nya situationen. Många gånger anländer motståndaren samtidigt eller straxt efter pucken till den mottagande medspelaren och passningen har då inget syfte.
Skapa nånting av ingenting!

När en puckinnehavare inte har tid eller yta att på egen hand skapa något och dessutom blir attackerad av en eller flera motståndare är det bättre att passa till en lagkamrat än att riskera att förlora puckkontrollen till andra laget. Det är till och med bättre att, om Du inte hittar ett passningsalternativ som är säkert, att Du själv behåller pucken och låser den för motståndaren tills Du kan få stöd av Dina egna spelare. Om Du lyckas hitta en passning tar Du genast bort fokus på Dig och Du kan inta en ny yta för att återfå pucken. Uttrycket ”give & go” eller på svenska ”ge & ta” (Läs: Ge en pass & ta en ny position) är en av grundstenarna för att ett lags puckkontroll ska fungera. Om detta inte fungerar blir det istället ”Ge & se”.

 

Använd den sjätte utespelaren!

Detta är något som utnyttjas alldeles för sällan. Använd sargen för att slå en passning till Dig själv eller till Din lagkamrat som är markerad. Sargen tar alltid emot Din pass och slår alltid en passning lika bra som Du slog till sargen!

Om det inte finns någon att passa till då?
Ibland händer det ju faktiskt att det inte finns ett passningsalternativ beroende på Ditt eller medspelarnas felaktiga agerande. Då gäller regeln ”ingen har puckkontrollen”. Antingen låser Du puck tills Du får understöd eller så lägger Du pucken på en yta där motståndaren har minst lika långt (i tid räknat) till att få kontroll på pucken.

Lasse Billing – Att tacklas med ett syfte

Att tacklas är en mycket stor del av spelet hockey. En del som många på och utanför isen tycker mycket om. Kanske ibland för mycket… 

Den största anledningen till att det tacklas för mycket, med felaktig teknik och vid fel tillfällen är att det tränas för lite på att ge och att ta emot tacklingar. Det är få spelare som har kunskapen i att det finns olika syften och därmed olika tekniker att tacklas. Tacklingsteknik bör läras ut så fort spelaren klarar av grundtekniken i skridskoåkningen och ibland ställer jag mig tveksam till det tacklingsförbud som finns för de yngsta åldersgrupperna då de inte har kunskapen att tacklas eller ta emot när de väl är tillåtet. Förbudet ger också ett uppdämnt behov hos spelarna att få tacklas vilket i sig skapar en tacklingshysteri. 

Vad menar jag då med för mycket? Kan man tacklas för mycket?

Ja, om vi utgår från att alla tacklingar följer regelboken det vill säga inte är ojusta eller skadliga för motståndaren så tycker jag att det ofta är en hysteri i tacklandet där spelare tacklas utan att ha ett syfte med sina tacklingar.

Men vad menar jag då med att tacklas med ett syfte?

 

I min hockeyvärld bör man tacklas men med ett antal olika syften;

· För att vinna pucken till sig själv eller till en lagkamrat

· För att sänka farten på motståndaren när han försöker ta sig fram och därmed vinna tid

· För att skapa stress hos motståndaren

· För att sänka energin hos motståndaren

 

Första punkten känns tämligen solklar med syftet och sker ofta i anfalls- eller försvarszon utmed sargerna. Antingen tacklar du motståndaren så att du själv kan vinna pucken eller så att medspelare vinner pucken. I båda fallen separerar du spelaren från pucken. 

Andra punkten sker ofta i mittzonen eller i utgång ur hans egen zon/ingång i din zon då motspelaren har fått upp fart och han utger ett hot. Kan du då tackla honom så att hans fart sänks ger det dina medspelare och dig själv större chans att vinna puck. Sänker du farten på motståndaren får dina medspelare mer tid att hinna understöda dig.

 

Punkten tre är en mer långsiktigt process under en match där du genom tacklingar stressar motståndaren i varje situation han har pucken genom att han vet att om han ej är snabb att transportera eller leverera pucken kommer han bli tacklad. När en spelare är satt under stress gör han oftare misstag som leder till att ditt lag kan vinna puck.
Fjärde punkten är den mest känsliga punkten då man tacklas för att så att säga ta musten ur motståndaren. Det är ju så att för varje tackling en spelare tar emot går det åt energi för honom. Här gäller det att verkligen vara nogrann i sitt tacklande dels för att undvika skador och utvisningar men även för att verkligen vara säker på att du bedömt situationen rätt att det verkligen är en energisänkande tackling du ska använda dig utav.

Vad du alltså bör lära dig är att värdera varje situation så att du vet syftet med din tackling och kan anpassa typen av tackling efter syftet med den.